LRF varnar för regeringens linje om EU:s budget

Sveriges största småföretagarorganisation slår larm. Enligt LRF riskerar regeringens hållning i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget att krympa jordbrukets pengar med närmare 25 procent. En ny medlemsenkät visar att mer än hälften av de svarande då skulle skjuta upp eller avstå investeringar.

EU:s jordbruksministrar enades den 26 oktober i Bryssel om en gemensam förhandlingslinje för delar av nästa jordbrukspolitik, CAP, som ska gälla 2028 till 2034. Linjen innehåller bland annat särskilda insatser för unga lantbrukare, större frihet för medlemsländerna att anpassa ersättningarna efter nationella förhållanden och verktyg för att hantera risker och kriser.

LRF välkomnar framstegen. Men frågan om finansieringen är fortfarande olöst, och där riktar förbundet kritik mot regeringen.

– Svenska bönder kan och vill producera mer. Men kommande skördar börjar med att någon vågar investera, ta över gården och tro på framtiden. Regeringens position vad gäller EU-budgeten, vilket skulle innebära en minskning på närmare 25% av jordbruksbudgeten, kommer att omöjliggöra en hel del av de investeringar vi behöver göra för att stärka livsmedelsberedskapen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Ministrarnas överenskommelse är inget slutligt beslut. Europaparlamentet ska ta ställning innan reglerna kan spikas, och hur mycket pengar jordbruket får avgörs i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Även nedtrappning och tak för gårdsstödet återstår. Varken totalbudgeten eller den enskilda lantbrukarens ersättning är alltså fastställd.

– CAP innebär ersättningar till bonden men ett stöd till hushållen. Den bidrar till att hålla nere matpriset och garanterar öppna landskap och de miljönyttor som samhället efterfrågar. Om den gemensamma finansieringen minskar kommer maten att bli dyrare och vi riskerar att förlora det öppna landskapet, säger Palle Borgström.

LRF:s medlemmar driver omkring 60 000 företag, vilket enligt förbundet gör LRF till Sveriges största småföretagarorganisation. Hela det gröna näringslivet omsätter 151 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP.

I förbundets medlemsenkät har 282 lantbrukare fått bedöma ett scenario där ersättningarna minskar samtidigt som diesel och gödsel blir dyrare. Då skulle 57 procent av de svarande skjuta upp eller avstå från investeringar. Var femte uppger att ett generationsskifte skulle bli svårare, alltså just den typ av satsning som den nya jordbrukspolitiken är tänkt att främja.

Över en tredjedel skulle överväga att ställa om eller avveckla delar av verksamheten. Var fjärde skulle dra ner på produktionen.

– Om svensk matproduktion skulle minska med en tredjedel går vi från att ungefär varannan tugga är svensk till var tredje. Det är fel riktning i en tid när vi behöver producera mer och stärka vår beredskap. Politiken får inte montera ned det som Sverige och Europa behöver rusta upp, säger Palle Borgström.

LRF kräver att regeringen står upp för en stark och långsiktigt finansierad CAP i EU:s förhandlingar och säkrar den nationella medfinansiering som behövs. Förbundet vill också att politiken tar itu med de beslut som driver upp böndernas kostnader.

– Vill politiken ha fler unga bönder, fler investeringar och mer mat måste den också säkra förutsättningarna. Vi bönder är beredda att göra jobbet men då kan inte politiken lägga på oss den ena pålagan efter den andra, säger Palle Borgström.

Enligt LRF stiger priserna på drivmedel och gödsel till följd av andra politiska beslut, och det kommer ovanpå en redan dramatisk utveckling på marknaden.